Det där är en fin klassiker. Det är/var signaturmelodin till en ungdomsserie som gick tidigt 1980 talet - En härligt tid (Wonder years" Handlade om en ung pojke och hans uppväxt, vänner och kärlek, den var riktigt bra. Skulle skildra 60-talet och hur familjen såg ut, värderingarna i en amerikansk familj.
Ika! Jasså det visste jag inte... men jag tycker också det är en fin klassiker. Den kanske skall framföras av Beatles men jag tycker så mycket om Joe Cockers råa röst...Kram!
Personligen föredrar jag Pugh som är en av mina absoluta favoriter. Joe Cocker var ju rejält illa ute ett tag i drogsvängen men han hämtade visst sig... Kram!
Znogge! Det syns nästan på hur han rör sig, Joe Cocker, ryckigt med droger i kroppen antagligen. Tror du Thåström har det också som han rycker och har sig när han sjunger, efter Pugh... Kram!
5 kommentarer:
Hej där,
Det där är en fin klassiker. Det är/var signaturmelodin till en ungdomsserie som gick tidigt 1980 talet - En härligt tid (Wonder years" Handlade om en ung pojke och hans uppväxt, vänner och kärlek, den var riktigt bra. Skulle skildra 60-talet och hur familjen såg ut, värderingarna i en amerikansk familj.
Ha en bra dag!
Ika! Jasså det visste jag inte... men jag tycker också det är en fin klassiker. Den kanske skall framföras av Beatles men jag tycker så mycket om Joe Cockers råa röst...Kram!
Personligen föredrar jag Pugh som är en av mina absoluta favoriter. Joe Cocker var ju rejält illa ute ett tag i drogsvängen men han hämtade visst sig...
Kram!
Znogge! Det syns nästan på hur han rör sig, Joe Cocker, ryckigt med droger i kroppen antagligen. Tror du Thåström har det också som han rycker och har sig när han sjunger, efter Pugh... Kram!
Har ingen aning faktiskt...
Kram!
Skicka en kommentar