måndag, oktober 06, 2008

Det blev Mamma Mia och ingen Petter...



Tredje gången gillt.... Jag har skrivit ett lååååångt inlägg under den här rubriken två gånger redan... och plötligt, vips, försvann allt och jag har fått börja från början. Nu dj...rs...

Vi väntade och väntade men hörde inget från Petter så vi bestämde oss för matiné och Mamma Mia klockan 15.45. Åkte dit, fick inga biljetter men köpte istället till föreställningen klockan 18.15, åkte hem, lagade middag,avnjöt dito, gick en sväng med StinaPinaFina (som avskyr hundväder dvs regn och blåst och rusk. Man får draaa henne runt kvarterat) och gick på bio.

Mamma Mia var precis så bra som alla som sett den har sagt. En fartig, glad, sprallig, sentimental musikal om vänskap och kärlek, främst den här vänskapen som håller i vått och torrt och naturligtvis fick mina tankar att gå till Margiths och min vänskap som aldrig tar slut ... filmen triggade igång alla minnen och jag inser att Margith i alla högsta grad är närvarande i mitt liv och kommer så att förbli. Jag tänker på henne i stort och smått, har kul med henne och.... saknar henne så fruktansvärt mycket... men hon finns hos mig... och den vänskapen kan ingen ta ifrån oss...

När jag skulle krypa till kojs fick jag syn på mobilen som jag alldeles glömt bort. Ett missat samtal.

I morse ringde jag upp det missade samtalet som var från Petter.... Som tur var hade han, när han kom tlll Nyköping, bara femton minuter på sig till tåget tillbaka skulle gå så han hann inte med ett besök hos mig. Tur, eftersom jag hade glömt min mobil och det utlovade skrovmålet kanske inte infriats. Petter är också en av de här fantastiska människorna som gör det de vill utan massa om och men. Någon hade berättat att de hört Lolita på radions P1 och sagt till Petter att här var en självfrände...han tog kontakt och vandrade tillsammans med Lolita till Nyköping där han tog tåget tillbaka till sitt jobb som lärare. Både Petter och Lolita har diskbråck (Lolita är stelopererad) och fått lära sig att röra på sig är det bästa... och så blev det en vandring för Lolita Stockholm - Hamburg. Hon tyckte att hon skulle kunna göra något för att väcka männskor för miljön och samtidigt röra på sig.. och så kom den här idén att "pilgrimsvandra". Jag hoppas att få träffa både Lolita och Petter "live" någongång.. Jag kommer iallafall följa hennes vandring och väg och äventyr... till Hamburg.

4 kommentarer:

Anonym sa...

Efter många om och men blev det en lyckad kväll även om du inte fick vandrarna under ditt tak. Men följa dem på annat sätt går ju också bra.

Känner att jag måste se Mamma Mia. Till helgen blir bra...

Kram!

Anonym sa...

Znogge! Kramar i retur!

Anonym sa...

Mamma Mia var en kul film - den lämnade inga bestående intryck men det var trevligt för stunden tyckte vi alla fyra!

Anonym sa...

Skogsnuvan säger: När jag såg på mamma mia tänkte jag på dig och din vänskap med Margit och förstod att du skulle bli berörd av den här filmen. Jag har också några sådan här vänner som håller i alla väder. Det är fint att kunna gå ut från en film med ett varmt leende på läpparna. Jag gillar bra slut!