En ny dag....

Nu börjar vägen mot fortsättningen utan Magritte...och det har varit en dag med mycket tankar...

...Skatan har skapat en blogg, Magrittes Blänk, där jag samlat de inlägg Magritte skrev i vår blogg Skatans Tänk och Magrittes Blänk ...jag skall lägga in bilder och foton som Magritte gjort och tagit i den bloggen också. Så finns hon kvar där för oss bloggare också...Bilden här bredvid har Göran Bength tagit.

Magritte - min älskade Margith

Margith är död.

Min älskade Margith...

Jag vill tacka livet

som gett mig så mycket.

Det gav min två ögon

och när jag dem öppnar kan jag klart urskilja

det svarta från det vita

och högt där uppe

himlens mantel strödd med stjärnor.

Jag vill tacka livet

om gett mig så mycket.

Det har gett mig hörseln

som i all sin vidhet

fångar natten och dagen,

syrsor och små fåglar,

tubiner, hammare, ett hundskall

och ett ösregnoch röstens ömhet hos den jag älskar.

Jag vill tacka livet

som gett mig så mycket.

Det har gett mig ljudet och hela alfabetet

så att jag fick orden för tankarna jag tänker,

moder, vän och broder, ljuset som upplyser

den karga väg min älsklings själ ska vandra.

Jag vill tacka livet

som gett mig så mycket.

Det gav mig lång vandring för så trötta fötter

genom djupa vatten,jag gick genom städer,

över stränder, berg, öknar och på stäppland

hem till ditt hus och dina gröna ängar.

Jag vill tacka livet

som gett mig så mycket.

Det gav mig ett hjärta som i grunden darrar

när jag ser på fruken av det hjärnan skapar,

och det goda långt borta från det onda

när jag ser in i dina klara ögon.

Jag vill tacka livet

som gett mig så mycket.

Det har gett mig skrattet,det har gett mig smärtan

så att jag kan skilja lycka ifrån sorgen,

de två ting som skapar alla mina sånger

och mina sånger som är era sånger

och alla sånger som är samma sånger.

(Violeta Parras)

Hårdrock och irländsk folkmusik och Magritte

All den här musiken .... tänk vad kul Skatan och Magritte har haft med musiken...hårdrock i öronen på väg till, i, på väg från Italien med Djupingen och Sönerna...och så

irländsk musik på Mallorca....irländsk pub där vi var så gott som varje kväll...en irländsk pub på Mallorca, full med irländare på semester och så vi, Magritte, lilla a och Skatan, the Swedish ladies....Puben hade förstås två killar som spelade gitarr och sjöng...mest irländskt och folk dansade mellan borden, drack öl, skrålade med i texterna...och så en kväll lyckades vi övertala Magritte att greppa gitarren och sjunga irländs folkmusik på bortaplan. Hemma bland fotona har jag bilder från detta....kommer senare att visas förstås....men nu, efter the Waterboys, sjönk jag ner i lite minnen...Hon spelade och sjöng som en infödd irländska...och se´n varje kväll efter debuten....frågade man om the Swedish ladies fanns på plats... Thoser were the days, my love.....

Såå mycket musik...så´n väsenskild musik....så mycket musik som förenas och förenar.

Tänkte väl att det här inte är någon nyhet. Magritte skrev själv den 21 mars och berättade....i min/vår "gamla" blogg. Så bläddra...bläddra så hittar ni inlägget

Kvällens avslutning för Skatan - The Waterboys

En lång dags färd mot natt...utan en endaste droppe vin...Idag har Skatan lyssnat och sett Mikael Wiehe och Ebba Forsberg sjunga Dylan, Jill Johnson sjunga country, Eldkvarn sjunga Eldkvarn, Thåström sjunga som Thåström sjunger...sen gick jag hem och sov några timmar för att gå tillbaka och lyssna på Suzanne Vega och så då slutligen The Waterboys...kvällens höjdare...Det är verkligen en fantastisk festival med en bredd så att alla kan få sitt....

Sonen, flickorna och jag sms:ade och flickorna valde Kent istället för The Waterboys, liksom de flesta andra..men Sonen, Q och Skatan gungade till the Waterboys...

Och vilka har Skatan träffat idag...Jo, tre gånger Daniel, en exgranne...som det var kul att träffa...verkligen...

Urmodern hade tagit time out och kommer stark imorgon...och nu skall Skatan också slå sig till ro i boet. Krax krax och god natt!

Peace and Love...och vem Skatan träffade där

Skatan sitter med exgranne, urmodern till P & L, i ett öltält...dricker i och för sig vin...och väntar på att Amanda Jensen skall börja (har lämnat flickorna lååångt fram nära scenen där man helst vill stå om man är fjorton år...) och får syn på en nacke...som jag tycker mig känna igen...knackar på ryggen och får ett Hej Eva är du här..va kul (något i den stilen). En gammal arbetskamrat till Magritte, son till Birgitta ?? och Skatan har förstås tappat namnet. Han hälsade så jättemycket till Magritte förstås...

Ett glas vin till och vem står där med ölsejdlar i handen och kisar mot solen... om inte Mats och Peter....Kramar och frågor om och hälsningar till Magritte ...varma hälsningar. Mats skulle gå in på någon av bloggarna och läsa...sa han. Så flera av Dalait-gänget stötte jag på...annars inte en enda som jag kände. Tiden går ju och det var åtta år sedan jag flyttade härifrån...

Festivalens inledning var bra...jättebra...men Skatan var så trött så trött så efter att ha lyssnat till och sett Miss Li, Amanda Jensen, Numminen, Manu Chao och Mando Diao ... vinglade jag hemåt och till kojs....I kväll börjar det om igen....(utan vin för Skatan)

Återförening....

Hade lite bloggläsning och hos Mymlan (se mina bloggfavoriter här bredvid) hittade jag en alldeles fantastisk video om kärlek.... Måste bara visa den här också....

Tänk vad Skatans liv har vidgats genom sitt bloggande...så många människor...så många åsikter...så många liv...

Idag har Skatan lite flaxande framför sig....

Steg upp tiiidigt för att köra Sonen till verkstan med sin bil ( han skulle ha skjuts hem)...och idag börjar det på riktigt...Peace and Love...Få se om jag hinner till Pugh Rogefeldt 17.30 och Miss Li 18.15...

Magritte har också en bråd dag idag...först Falun för att "tappa" vätska...se´n troligen hem till Gustafs.... eller så blir det imorgon.

Lilla a har inte så mycket flaxande idag. Hon opererades i tisdags och "ligger för ankar"...

Skatan får flaxa själv på festivalen (skall ringa gamla grannen Kerstin...men annars hittar jag alltid någon) för fjortisarna vill ju som sagt inte ha en skatmormor hängandes i tightsen.

Drick inte hemma...drick inne på festivalen (lobbyar för P&L som ni ser) Skylten fotograferade jag i Bad Ischl....inte svengelska men väl tyengelska....

Wednesday afternoon

Djupingen åkte för att köpa säng för Magritte blir troligen utskriven från sjukhuset imorgon eller på fredag och då lyssnade vi på "gamla godingar" på Djupingens dator...såsom Borlängebandet Stonecakes som hade hiten Tuesday afternoon för några år sedan (ganska många år sedan). De kommer också att spela på P&L-festivalen. Vi lyssnade på Bon Jovi och Bed of roses (Skatans favorit sen gammalt) och Mikael Wiehe (Flickan och kråkan, en av Magrittes favoriter som hon också brukade sjunga och spela) och Leonard Cohen och och och ...och så pratade vi, Skatan mest förstås, men det går bättre och bättre för Magritte att hitta ord och bilda hela meningar...

När Magritte är på hemmaplan kan vi bre ut oss mer än i sjukhussalen som är ganska liten...kanske måla tillsammans...åka rullstol till köket och brygga kaffe ...åka ut och sitta i solen ...

Idag sa Kristina Lugn (hamnade hos henne på radion idag också) någonting om att livet är en parantes mellan ensamhet och ensamhet och att man skall passa på att leva den här parantesen. Nu har Skatan en lite annan uppfattning om vad som omger den här parantesen... inte ensamhet...snarare frid... men har samma åsikt som Kristina Lugn om att leva den här parantesen så rikt och fullt som möjligt...och då är det en fin eftermiddag att tillbringa den tillsammans med Magritte och lyssna på musik och samtala om sån´t som dyker upp....

Paola har tagit bilden.

En blogg utan kommentar....ingen "riktig" blogg så nu....

...skall Skatan berätta, steg för steg, hur man gör i min nya fina blogg. Lovar. Det äääär inte svårt.

1) Klicka först på kommentarer nedan (grönt fält)

2) Du kommer på en sida där det till vänster står de kommentarer som redan skrivits...eller inga alls...och till höger finns en ruta där du skriver din kommentar

3) Under kommentarrutan skall du fylla i det du ser, en så kallad ordverifiering.

4) Se´n kommer det som ni kanske tycker är knepigt. Om ni vill säga ert namn markera Namn/URL men....det går lika bra att vara anonym och då markeras förstås Anonym. Då kan man ju kanske ha skrivit under med sitt namn i själva kommentarsrutan. Det är ju alltid kul att veta vem...men det är inte nödvändigt.

5) Såå...nu är kommentaren klar så...tryck på Publicera din kommentar och den läggs ut till vänster.

6) För att komma tillbaka till bloggens huvudsida...gå upp och klicka på den blå texten Skatans Tänk (och galleri)...

Så ...klart... Och, sist men inte minst, vill ni LÄSA en kommentar...tryck på " kommentarer" i kommentarsrutan då också!

Suzanne och Jacques

Skatan har nyss kommit hem...lyssnat på en av sina författaridoler Suzanne Brögger...och hon skriver bättre än hon sjunger...men

Hon sjunger med känsla och vemod och hon sjunger tillsammans med Jacques Werup som spelar...och som läser sina vemodiga dikter.

Och överallt ett sorl av "kids" som inte har någon som helst känsla för respekt. Sorlar och skriker och skrattar....Kan man inte gå någon annanstans om man saknar intresse. Jag blir så trött....(nu har Skatan blivit en gammal gnällkärring men kan inte förstå ...eller komma ihåg att jag varit så respektlös när jag var ung...man gick helt enkelt inte på grejer som man inte gillade.)

If I should fall behind

The Boss dånar genom lägenheten och jag gråter....Jag tänker på allt ALLT som Magritte och jag har gjort, upplevt, känt ,skrattat åt, gråtit över och levt. Vi är fortfarande tillsammans men allt ALLT har vänts upp och ner....Magritte får kämpa så in i h-e för att förmedla minsta lilla och Skatan vill så mycket men KAN inte....Magritte är den finaste av människor och hon drabbas av allt ALLT...nu får det faktiskt räcka.

Igår när jag kom pratade hon mycket mycket mer än sist, före midsommar, så en dag kanske inte allt ALLT känns så hopplöst längre.. En god vän, ex-svägerska, som också fått en stroke, sa till Magritte, att kämpa KÄMPA....men hur mycket kan man begära? Nu är Magritte en envis en...men ändå.... Jag älskar dig Magritte ...

Knäcka ägg ....

För att göra en omelett måste man knäcka ägg, säger Gud....

Fattar inte mycket men jag funderar fortfarande. Av en slump fick jag in Kristina Lugn på bilradion när jag åkte hit till Borlänge och det här var hennes avslutningsord...ungefär.

Hon är fantastisk Kristina Lugn...man får sina tankeställare.

Nu börjar dagen iallafall hos Sonen (Mr Milan, som har börjat blogga igen, gå in här på sidan bland mina bloggfavoriter och dubbelklicka på honom så är ni där). Flickorna sussar fortfarande gott och hantverkarna är i grannlägenheten....så nu gäller det att skynda på.

Peace and Love ....here we are...

Vi har gått en liten vända på sta´n...för att orientera oss. Ännu så länge är det ganska lugnt. Flickorna är kvar....ville väl inte ha mormor på släp ...men jag vill ju inte heller släppa dem hur som helst, vind för våg...vi hade lite olika uppfattningar men kompromissade. Imorgon kväll är det poesinatt som börjar klockan 23 och slutar klockan 2 den 25:e. Som tur är börjar Suzanne Brögger och Jacques Werup, troligen tätt följd av Curt Hillfon. Det är främst dessa tre jag vill lyssna på. Sen börjar konserterna på torsdag....

Skatan är skittrött....får väl skriva mer i morgon bitti...Nu lägger jag mig ner och väntar på att flickorna kommer hem...Det är som att flyttas tillbaka i tiden sisådär 15 - 18 år när Skatans egna ungar var ute och "rände"...

Borlänge nästa.....

Tittar du riktigt noga finns en groda i skyddskläder. Han träffade vi i morse StinaPinaFina och jag på vår morgonrunda.

Men nu står flickorna startklara...skall bara borsta tänderna .... och sen blir det Borlänge nästa....

Det har åskat i natt och mullrat .... och blixtrat som söderut. Kan inte minnas att vi hade såna åskväder förr....knarrar gamgumman....

Efter midsommar .... en hel lång sommar

Såå...nu är det den 22 juni, midsommar är passerat.... flera ljusa sommarnätter ligger framför oss...och se´n kommer mörkret i augusti...och då är det sammetsmörkt och varmt....och det är skönt att krypa in i...kräftkvällar, surströmming och vad det kan vara...

Flickorna, barnbarnet Ida med kompis Anna, har kommit och installerat sig, ätit lunch, badat i poolen och vinkat av chauffören, Svärson I. De laddar för fullt för Peace & Love i Borlänge och vi åker dit i morgon bitti. Skall bli skoj att gå på festivalen med sitt barnbarn....

Magritte satt ute i solen när jag ringde och talade med Djupingen och berättade att jag skulle komma imorgon. "Bra, bra" sa Magritte. Och idag hade hon sagt Göran också...det går långsamt framåt med talet...men framåt...

Titta så bra den här bloggen är. Vill ni hälsa på Djupingen eller Skogsnuvan eller nå´n annan av mina favoritbloggar är det bara att "klicka" på namnet här bredvid (till höger en bit ner) och ni är där....sen kan ni komma tillbaka till mig genom att backa.(blå "knapp" längst upp till vänster) Det äääär inte svårt. Kram!

Du gamla du fria - en saga blott

Nu är vi svenskar de mest ofria i väst... Storebror ser dig. Och det är Alliansen...som har drivit igenom detta. Inte för jag vet vad Socialdemokraterna har för inställning (har inte läst tidningar på år och dag ordentligt). Men borgerliga liberala värderingar har blåst bort med vinden....

Skit i politiken!

Tillbaka igen

Genom ett regnigt Europa sjöng Tomas Ledin på bilradion när jag körde hem genom ett regnigt Sverige....och tårarna skymde också sikten... Det är så otroligt sorgligt att Magritte har det så svårt. Skatan hälsade på henne innan jag for hem och hon var så trött efter en jobbig natt med ont i magen. Men vi får ta en dag i sänder och ...varje dag är det iallafall framsteg .. det blir fler och fler ord och till och med meningar....Idag hade hon skrivit namnet på alla sina nära och kära och räknat dem. Det blev 15. Jag satt där med Magritte och Djupingen och pratade och såg hur trött och ledsen Magritte var och när jag skulle krama om henne tryckte jag på hennes onda mage av misstag. Som tur var kunde Magritte påpeka att det gjorde ont....Men snart får nog Magritte komma hem. Det planeras för fullt med hjälpmedel så att det blir praktiskt möjligt...och det blir ju lite roligare med hemvana saker omkring sig, tavlor och böcker och flera rum....och rullstol...och blommor och fåglarna utanför fönstren.
Ängeln på bilden tog jag med min mobil på Falu lasarett en gång. Hon ser ut att vara på språng och jag ber henne tänka extra mycket på min Magritte.

En dramatikers dagbok

Skatan har tur. Slank in på biblioteket och vad fann jag där. Jo, Lars Noréns En dramatikers dagbok så nu är sommaren räddad. Fast....om jag skall vara riktigt ärlig kommer jag nog inte kunna läsa heeeela tjocka boken, jätteliten stil och inte ens sidonumrerad. Skulle kanske vara för avskräckande. Men den är nog den tjockaste bok jag någonsin har givit mig i kast med...

Återkommer med rapport

God Morgon Borlänge

God morgon! Undrar ni varför Skatan är uppe med tuppen? Jo, snart, mycket snart kommer tre morgontidiga hantverkare och skall byta ut Sonens fönster. Igår förberedde dom. Idag skrider de till verket. Och då blir det ett j-a liv. StinaPinaFina skäller och ylar tills hon fattar att det inte är nå´n vits...och de knackar, hamrar, borrar. Så....klockan 7 går Stina och jag vår morgonpromenad, köper fralla hos Zolá och försöker hitta en lugn vrå att käka i. Sonen är hemma från jobbet. Migrän. Och det blir inte lätt. Han flyr nog fältet till Q....

Idag hälsar jag på Magritte förstås...och se´n bär det av hemåt över midsommar som för 26 eller 27 året i rad firas i skärgården på Saltholmen med samma gäster varje år. Inga överraskningar men så avslappnat och härligt. Hoppas på väder gör vi ju alla. Fint väder alltså.

Penis

Nu blev ni nyfikna va? Jo....jag har hälsat på Magritte idag och hennes språk går framåt ... det är nya ord varje dag. En del av er som känner Magritte vet att hennes språk kunde vara ganska "kärnfullt". Hon är alltså gärna ganska "fräck i mun"...och nu dök ett så´nt upp häromdan helt oförhappandes: penis.... Det är ju ett ganska kliniskt ord så jag frågade henne om hon inte skulle säga "pitt" istället och tänkte på en sketch (stavas det så?) med Gösta Ekman för länge länge se´n. Neej säger Magritte. Penis är ordet. Och det använder hon när hon kanske har försökt säga något annat och inte fått fram det ord hon vill, när hon vill säga "skit i det då" eller liknade när inte vi riktigt förstår. Då säger Magritte penis. Jag älskar dig Magritte, verkligen...penis på dig och god natt och vi ses imorgon!

JoJo i bilen

Det här är JoJo mitt mellanbarnbarn och lillasyster (jobbigt att vara ). Hon är en temperamentsfull dam med många intressen: ridning (förstås), djur i allmänhet, musik och sång, läsning, att simma, att hoppa studsmatta, vara med kompisar. I höst är det JoJos tur att följa med till Wien för att se Spanska Ridskolan, som ju är något alldeles särskilt, njuta av de stora wienerschnitzlarna, gå på museer osv osv Det skall bli jättekul att rå om henne ensam för en gångs skull. Hon finns med Dotter I, Svärson I och Ida på Johannagården.

Magritte i akryl

Detta är min allra bästa vän...alla mina gamla bloggvänner känner henne under namnet Magritte. Jag har målat henne i akryl....precis som de andra porträtten.

Skatans tänk

Skatan har starka funderingar kring om hon skall byta blogg även för sina funderingar. Tycker bara att den här är lite mer komplicerad....och Skatan är inte så teknisk-praktisk utan har tummen mitt i klon....