Detta är en Kråka, ingen Skata... men hon sitter där framför de nedfallna höstlöven iallafall... vare sig hon är en Kråka eller Skata...
Skatan vaknade i natt och låg och tänkte och funderade .... på absolut ingentiiing...men se´n så, så tänkte jag att mina dagar virvlar iväg som höstlöv i storm... prasslar och rasslar... eller flaxar kanske... och jag är alldeles tom...
Jag hade bestämt mig... att lugna ner mig... göra en bloggpaus tills jag har något att säga...
Igår var jag i Stockholm... igen (lite akut blev det). Solen strålade, vinden och löven blåste, pappa strålade och berättade historier ur sitt långa liv så jag missade det tåg jag tänkt åka tillbaka med... och Skatan själv var ..låååg. Jag saknar min Margith så in i h-e ... Det kommer över mig och det går helt enkelt inte att beskriva.. det oåterkalleliga... det slutgiltiga. Aldrig-mer-känslan. Det har till och med gått så långt att jag nästan tror att allt slutar där... med döden... att jag inte ens kan få en liten hälsning, en pust... från hennes ande ... hennes själ.
Men så... innan jag började skriva det här gick jag in till några av mina bloggvänner... och fick nytt blod... ny energi...
Idag skall vi åka till Femöre klockan 10 och träffa någon... sen till banken på eftermiddagen ... och träffa någon.. berättade Mannen igår när jag kom hem.... Neeeej skrek jag, jag måste få någon dag utan en massa måsten. När skall jag börja måla igen, stryka den där högen... eller bara vara.. På fredag..kommer gäster (jättekul i och för sig men....) och sen ... sen....
Nu skall Skatan sätta ner foten... ja ... efter det här med banken och Femöre och planering av middagen och... men, ja... iallafall... nu sätter jag ner foten. Så.
11 kommentarer:
Hej Skatan,
Jag har följt dina udnerfundiga kommentarer hos znogge så nu tänkte jag hälsa på denna fyndiga skata =)
Jag känner igen den där känslan av att ta en paus, det bästa med en blogg är ju att den finns kvar till dess man kommer tillbaka.
Man får nya vänner och bekanta på detta sätt, väldigt kul och spännande.
Inget att blogga om säger du? Jag har ställt mig den frågan många gånger när jag känt så, vem bestämmer vad som är giltigt att skriva om? Vem bestämmer vad som kan intressera andra? Det behöver inte vara mycket man skriver ett ord räcker ibland, eller bara en bild på någonting etc..
Ha det gott och en underbar dag idag
Kram
Det ska jag göra sen. Och det ska jag göra sen. Vad jag känner igen det. Det känns som om du måste få vila dig lite. Även om du gillar att fara omkring som ett torrt löv så måste man vila ibland. Jag vill bara säga dig att Margit kommer inte att dyka upp innan du har gått ner i varv och verkligen kan ta till dig det som händer istället för att flaxa runt. Sätt dig ner och vänta till brådskan gått över.!!!!Skogsnuvan
Ja, det hörde jag! Där satte du ner den och det med besked. Bra jobbat ;-)
När det gäller ditt skrivande så skriv om det som faller dig in. Man behöver inte skriva mer än för egen skull och det klarar du galant!
Kram!
Hej tjejen!
Det gör du helt rätt i som tar en välförtjänt paus. Det behöver man ibland...
njut & bara va Skatan..
Sänder lite varma tankar till dig i höstmörkret..
Kramiiiz
....och så sätter du in en bild på världens sötaste sorgsnaste skata... kan man annat än smälta?
Ta dig en paus, du, om du känner att det är det som fordras. Jag har själv legat lågt några dagar. Inte haft något att säga.
Men det vänder. Det gör det alltid.
Tänker på dig, tjejen. Kom ihåg att vemodet följer hösten åt. På gott och ont.
Stor kram.
Ja, ja... kråka då.
;-)
*dessa detaljer*
Det är inte lätt!
Ika! Välkommen till min blogg. Och nu har jag hittat ett uppslag om jag inte kommer på nå´t själv. Att fördjupa mig i andras inlägg. Kram!
Skogsnuvan! Tack snälla fina du för din omtänksamma kommentar. Jo, jag förstår nog att jag måste lugna ner mig... om Margith skall komma och hälsa på... Kram!
Znogge! Jag hoppas att foten var bestämd nog när den sattes ner!
Lapplyan! Jag njuter och är bara Skatan som inte ens en dag var jag borta från bloggen... jag hade redan repat mig när jag kollat lite bland mina bloggfavoriter..Kram!
lills blå! Vemodet ja... varje höst, och varje vår. Kram!
StoraB! jo egentligen... With a little help from your friends...Kram!
När jag läser din blogg,blir jag så imponerad,av dina skriverier och allt som händer i ditt liv,när jag sen tittar på mitt liv och min blogg,så har jag inte så väldans mycket att skriva om,bara en vanlig,enkel dagbok......
När jag läser din blogg,blir jag så imponerad,av dina skriverier och allt som händer i ditt liv,när jag sen tittar på mitt liv och min blogg,så har jag inte så väldans mycket att skriva om,bara en vanlig,enkel dagbok......Ewan
Ewan! Och jag tycker om att följa din blogg.... du är så otroligt verksam, med hundarna, du målar om möbler, ute och fiskar med din man och jobbar förstås.... Det är verkligen kul att få "titta in" hos så många olika vänner som man fått här på bloggen. Kram!
Skicka en kommentar