torsdag, september 11, 2008

Det här med att bli äldre... igen och igen och igen


Jag citerar Bodil Malmsten (antar att det är OK ??)

"Att en dag se sig i spegeln och det är fullt med ränder och små graveringar på kinderna, intryck.
Det går över, tänker man, det går över om några dar.
Det är nåt jag har fått och som man har ett tag och sen går det över.
Men det är det inte, visar sig vara kroniskt.
Frågan nu är om man är samma person som förut.
Före ränderna. "

Att de inte går över - de här frågorna - de här eviga frågorna?

4 kommentarer:

Anonym sa...

Ja, är man samma person? Någonstans i botten är man väl delvis det men livets resa gör att vi förändras och utvecklas på olika sätt, Så tror jag... Med några rynkor och ett och annat grått strå!
Kram!

Anonym sa...

Znogge! Så är det väl... skulle vara föskräckligt annars egentligen... som en fjortis...eller treåring. Självklart försändras vi men kärnan, jaget, längst därinne, är nog som det är...ändå. Kram

Anonym sa...

Man får försöka tänka att man är fin innuti men jag hoppas att ingen försöker vända en avig. Hajar till ibland när jag ser mig i spegeln och tycker att det är min mamma jag ser säger skogsnuvan som just fått massage och känner sig mjuk som en tonåring.

Anonym sa...

Skogsnuvan! Jag märker att det har blivit ett evigt tjat om det här med ålder i min blogg... nu får det vara nog! Bodil Malmsten och jag är ungefääär jämngamla och jag kunde inte motstå citatet... men nu får det vara nog! Kram och jättesköna dagar med dina kompisar!