Sitter här ... hos Sonen i Borlänge...och saknar Margith så så....fruktansvärt...så så...Mitt hjärta är en knut som knyts hårdare hårdare till en sten. Den här förbaskade tanken "aldrig mer" som tränger undan allt annat går bara inte att beskriva...jag lyssnar på en av mina älsklingslåtar och jag önskar så att du "...väntar på mig" Margith och att vi möts igen i himlen....
måndag, juli 21, 2008
"Om vi kommer ifrån varandra...så möts vi i himlen" (Dennis Lehane)
Sitter här ... hos Sonen i Borlänge...och saknar Margith så så....fruktansvärt...så så...Mitt hjärta är en knut som knyts hårdare hårdare till en sten. Den här förbaskade tanken "aldrig mer" som tränger undan allt annat går bara inte att beskriva...jag lyssnar på en av mina älsklingslåtar och jag önskar så att du "...väntar på mig" Margith och att vi möts igen i himlen....
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Ja jag förstår att det känns konstigt och sorgligt att komma till Borlänge och hon inte längre finns. Det är bara tiden som kan lindra. Kram från skogsnuvan
Skogsnuvan!...ja tiden kanske lindrar...och kanske att vara på platser som jag inte så starkt förknippar med Margith. Karin, min älsta dotter, sa till mig, mamma, jag fattar helt enkelt inte att Margith är död...för vi har ju inte träffats på så länge ändå så hon finns där i Gustafs för mig fortfarande .Men jag är så glad och tacksam att jag fick vara så mycket hos Margith den sista tiden ...och säga "hej då" ordentligt...Kram från Skatan
Skicka en kommentar