lördag, november 08, 2008

Ergo sum.... alltså finns jag


... det som ligger bortom denna världen
talar de vise inte om,
men för den skull förnekar de inte
att det finns. (ZuangZi ca 369-268 fvt)

Allt började med att jag vaknade och kände att jag faktiskt finns... och kunde tänka. "Cogito, ergo sum" (Jag tänker, alltså finns jag (René Decartes))...

Nej, egentligen började det med att jag läste en intervju med Bodil Malmsten i tidningen Vi Läser. "Vad tror du händer efter döden -Jag tror....att man blir en säck potatis, liksom....,jag kommer inte att sitta på ett moln och spela trumpet precis."




Det tror inte jag... att vi blir... Inte ens i överförd bemärkelse... För att...

Människan är så komplex (Skatan tänker att det här har jag nog skrivit om förut. Men... skit samma (ursäkta)..jag tar det igen). Tänk bara på hjärnan...

I en annan artikel i Vi Läser talar Jenny Morelli med hjärnforskare, zoologer och läsare.

"...varför är våra hjärnor förprogrammerade att vilja ta emot, lyssna på och uppskatta berättelser? Svaret verkar vara att människan är ett meningsskapande (min kursivering) djur och att vi föds in i oerhört komplexa sociala system."

Sug på det... meningsskapande...

Varför i hela fridens namn behöver människan av alla djur en förmåga att skapa mening om det inte finns någon mening .... (snurrigt värre... men klockan är bara 04.19 just nu).

Så... jag tror på en högre makt... ovan där. ("..Även när vi tänker på abstrakta fenomen använder vi ett rumsligt tänkande. Vi säger att vi går in i ett förhållande..." ...t ex. Det här citerar jag också från hjärnanartikeln)

Däremot tror jag att utanverket, ritualerna, är människans påfund för att göra det Heliga begripligt. Men också ritualerna behövs för att just tydliggöra meningen och att föra "berättelserna" vidare från generation till generation. Dessa berättelser lär oss ju bl a att leva oss in i andra..."Genom att leva oss in i andra tränar vi vår empatiska förmåga. Detta börjar redan i fyra-femårsåldern...." Då kan t ex sagor om ensamma barn i skogen bli för "starka". Ungarna lever sig in och bilderna blir helt enkelt för otäcka....

(Detta har naturligtvis också "makthavare" utnyttjat genom tiderna för egen vinning och för att skrämma till lydnad ...)

Men Skatan är absolut övertygad om att vi, som de enda meningsskapande djuren, "lever vidare" som ande och själ eller går upp i en helhet, en energi....

Nog sitter min Margith på ett moln. Hon spelar nog inte trumpet. Kanske gitarr... eller så målar hon himlen i alla regnbågens färger... för mig...

6 kommentarer:

Anonym sa...

Det här var ingen text man kunde snabbläsa. Men desto mer tänkvärd.

...Och om energi är oförstörbar - och vår hjärna alstrar energi - var tar den energin vägen när vi dör?

...tål att tänkas på...

Hej förresten. Vad tidigt du är uppe?

Anonym sa...

lilla blå! ... tål att tänkas på... oj oj oj.. vad mycket som tål att tänkas på.

Hej själv förresten, Vargtimmen lockar...det är därför. Kram!

Anonym sa...

Mycket att tänka på ja... Något svar har jag så klart inte utan läser, nickar, nickar inte men funderar vidare. På ett och annat som jag känt och upplevt...

Ja, det var fasligt tidigt!

Kram!

Anonym sa...

Hej där,

Det var mycket som snurrade runt den tiden, men det är som här, jag har en förmåga att hinna tänka en hel del när mina blå öppnas, vilket inte tilltalar alla ..hihi

Människan är den mest komplexa individ som finns, den tål att studeras å det bestämdaste, ingående, subtilt..

När man är barn faller sig allting naturligt, inget ifrågasättande här inte, men när man når en viss ålder så *pang* ifrågasättandets känselspröt kommer fram och visst ska man ifrågasätta annars kommer man ingen vart, men det kan blir för mycket av denna vara också.

Jag tror problemet är att vi vill ha svar på precis allting, även det omöjliga. Jag skulle nog gärna vilja sitta på ett moln och titta ned på alla levande för att se vad som händer "därnere". Fast jag är inte så förjust i att tänka i dessa banor för jag är livrädd för att dö, det finns en viss dödsångest inneboende

Ja inte vet jag om jag svarade på ditt inlägg, det fick mig att fundera i andra banor hihi

Ha en bra dag och sköt om dig
Kram

Anonym sa...

Skogsnuvan säger: En sak är klar. Inte kommer varken du eller jag att bli en säck potatis och inte är Margit det heller. Spela kommer jag nog inte att göra för då kommer änglarna att behöva hörselkåpor och det finns nog inte där uppe. Men ok jag kan väl vissla en liten beatlesstump kanske.

Skatans tänk sa...

Znogge och Ika! Det är oftast tidigt på morgonen som så´na här existensiella tankar och funderingar dyker upp! Mycket har människan hittills kommit fram till... men den här frågan har ju hittills inte fått något "vetenskapligt" svar. Det gäller att tro och "känna på sig" Kram!

Skogsnuvan! När den dagen kommer kan vi alla sjunga beatles tillsammans.. a capella eller ...i kör ... Om inte förr, så träffas vi då...Deet är jag helt övertygad om... på ett eller annat sätt. Kramar!