Skatan sitter med exgranne, urmodern till P & L, i ett öltält...dricker i och för sig vin...och väntar på att Amanda Jensen skall börja (har lämnat flickorna lååångt fram nära scenen där man helst vill stå om man är fjorton år...) och får syn på en nacke...som jag tycker mig känna igen...knackar på ryggen och får ett Hej Eva är du här..va kul (något i den stilen). En gammal arbetskamrat till Magritte, son till Birgitta ?? och Skatan har förstås tappat namnet. Han hälsade så jättemycket till Magritte förstås...
Ett glas vin till och vem står där med ölsejdlar i handen och kisar mot solen... om inte Mats och Peter....Kramar och frågor om och hälsningar till Magritte ...varma hälsningar. Mats skulle gå in på någon av bloggarna och läsa...sa han. Så flera av Dalait-gänget stötte jag på...annars inte en enda som jag kände. Tiden går ju och det var åtta år sedan jag flyttade härifrån...
Festivalens inledning var bra...jättebra...men Skatan var så trött så trött så efter att ha lyssnat till och sett Miss Li, Amanda Jensen, Numminen, Manu Chao och Mando Diao ... vinglade jag hemåt och till kojs....I kväll börjar det om igen....(utan vin för Skatan)
2 kommentarer:
Jag tror han heter Filip...Magrittes arbetskamrat...
Det kan vara jobbigt att mingla för mycket;-) Hoppas kvällen blir lite lugnare...
Skicka en kommentar