tisdag, augusti 05, 2008

Virginia Woolf

Det är fortfarande Virginia Woolfs Dagboksblad som ligger på mitt bord... om jag inte har näbben djupt nerstucken i den förstås... och när jag läser skvaller om hennes vänner som hon ingående beskriver (flera förstås berömda för ett eller annat idag), hennes vardagssysslor, hennes möda med tryckeriet och hennes författarmödor... slås jag av hur tidlöst det är ... ja att i alla tider har vi samma bekymmer, samma småaktigheter som grämer oss, samma glädjeämnen...
"Måndag 21 januari (1918)
.... ;och femtio personer av bägge könen diskuterade utan blygsel frågor som domprosten Swifts deformerade penis; huruvida katter använder sig av vattenklosett; självbefläckelse, incest mellan föräldrar och barn när bägge parter är omedvetna om det -var deras huvudämne, hämtat från Freud. Jag funderar på att bli medlem (i British Society for the study of Sex and Psychology, grundat 1914, min anm). Vid lämpliga tillfällen utropade Lytton Penis; hans bidrag till debattens frimodiga anda. ..."
I alla tider... har vi tyckt det vara "kul" med "underbältet"-snack, vare sig i seriösa sammanhang (om det nu är så seriöst att utropa Penis titt som tätt). Margith och Skatan älskade såna här sammanhang... Skatan mest som förtjust åhörare.... av någon anledning (Fråga Freud)...
Återkommer säkert om fler reflektioner om denna bok... hmmm. Och se´n skall jag återuppta Noréns lunta...

5 kommentarer:

Anonym sa...

Lytton! Den gamle räven. Ha-ha! Själv började jag på "Mot fyren" i somras... vet inte varför jag kom av mig. Hm. Har du förresten sett filmen "Carrington" med Emma Thompson? Tror du hade gillat den. Handlar om Bloomsbury-gruppen.

Anonym sa...

Det är intressant att se att vissa böcker som har ett antal år på nacken ligger på något märkligt vis ändå helt i tiden! Men det är väl så att människan har alltid diskuterat vissa saker och många av ämnena är väl de samma även om en viss förskjutning sker i frågeställningarna!

Kram!

Anonym sa...

Kommer du ihåg på sjukhuset när Margith inte kunde säga mycket mer än "Ja" och "Nej" - vad lycklig hon såg ut när hon sa "Penis"?

Anonym sa...

Skogsnuvan funderar: Märkligt hur lite saker har förändrats fast tiden gått.

Anonym sa...

lilla blå! Nej den filmen har jag inte sett...men Timmarna i vilken VWs sista timmar skildrar och hennes romanfigurer ur Mrs Dalloway. Nu har jag fått ännu ett tips från dig. Jag ser egentligen inte så mycket film...men det skall ändras på...
Znogge: det är väl så´na böcker som såsmåningom kallas "klassiska" när de fortfarande, efter sådär 75 - 100 år fortfarande berör läsaren.
Göran! Penis... jaa och glimten i ögat när hon sa det... trots den frustration hon kände.(Se under Etiketten Penis!)
Skogsnuvan! Och det är trösterikt på nå´t vis...att allt kommer igen, tycker Skatan