måndag, augusti 18, 2008

Ett litet tillägg till föregående....

När jag gick där med StinaPinaFina och tankarna for som vanligt hit och dit... kom jag att tänka på att jag inte berättade att jag är adopterad. Skatan är alltså adopterad i en underbar stor familj som består/bestod av pappa (idag nästan 96 år), lilla älskade mamma som dog 2000, storasyster A, lillebror T som också är död, och lillebror R. Jag har alltid vetat om att jag är adopterad, det har aldrig varig nå´t konstigt med det... kom inte ens ihåg hur och när jag fick veta....

Så ... som ni förstår finns det mycket mer... mycket mycket mer....

Just nu... känner jag mig väldigt modig...och en aaaning utelämnande, men det är ju så´n Skatan är så....

3 kommentarer:

Anonym sa...

Så skönt att det inte är något konstigt med det, för det ska det ju inte behöva vara. I alla fall inte om man har kloka adoptivföräldrar.
Kram!

Anonym sa...

Släkten väljer man inte säger man ju men du har ju blivit vald. Det är väl fint tycker jag. Då är du speciell (fast det visst jag ju) säger Skogsnuvan

Anonym sa...

Znogge! Kloka och naturliga... helt underbara (fast föräldrar förstås med allt vad det vill säga under olika perioder i livet...) Kram!
Skogsnuvan! Ja jag känner mig vald. Nu. Men kanske inte alltid. Jag har ju också blivit "bortvald" en gång... men Skatan är säker på att allt har en mening och att allt är till det bästa och jag är så väldigt tacksam att ha blivit vald till just min familj. Kram på dej också!